Gå tillbaka till läsvärda artiklar Inget sker utan bön Jag är helt övertygad att mammas och farmors enträgna böner var det som slutligen fick mig att kapitulera för Jesus. Den dag jag kom till tro, så visste jag att de på något sätt haft ett finger med i spelet. Det är lätt att glömma bort hur viktiga våra förböner är för andras väg till Gud. Omgivningen pockar ständigt på vår uppmärksamhet - TV, radio, media, data m.m. Du och jag har en fiende som gör allt för att hindra oss att be. Min erfarenhet är att jag får kämpa för de där egna stunderna med Gud. Men inget av värde för Guds rike sker utan bön. Det är en kamp som är värd sitt pris. Hur är det för dig ? Grät sig in i himlen Under en längre tid har vi bett för min äldsta sons klasskamrat. Han var tuff och hård och visade inget intresse av tron på Jesus. Men hans mamma som är kristen har bett för honom sedan han var liten. Erik kallar vi honom, gick på samma kristendomsskola som vår son. I påskas åkte de iväg på ett läger, tillsammans med trehundra andra ungdomar. Det var möten varje kväll, med häftig lovsång, predikan och förbön. Erik ville mest lattja och ha kul med grabbarna. En kväll gick han fram till korset där det var förbön, mest av nyfikenhet och för att hämta en av kompisarna. Väl framme kände Erik en värme och kärlek som han aldrig tidigare upplevt. Ingen hade varken talat med honom eller bett för honom. Han började gråta ohämmat och kände det som om en ljusstråle lyste rakt in i hans hjärta. Något mörkt lämnade honom och ett ljus spred sig i hela hans inre. Erik ville bara gråta och skratta om vartannat och hans vänner bad för honom en lång stund. Helig Ande-kram Stenhjärtat byttes ut till ett hjärta av kött och Erik blev helt förvandlad. Nu riktigt strålar det av glädje om honom. För min son betydde det väldigt mycket att få se sin kompis radikala omvändelse. Efteråt fick han en riktig "Helig Ande-kram" av Erik, som berörde honom djupt. Vid deras hemkomst mötte Eriks mamma vid bussen. Hon såg direkt att något hänt med sin son. Erik var snabb att berätta för sin mamma att han tagit emot Jesus. Vilket glädjebudskap för en mor som bett för honom i många år ! Hon fick också en kram från himlen. Ge inte upp När klassen kom tillbaka till skolan efter påsklovet, frågade läraren om något speciellt hänt under lovet. Erik räckte genast upp handen och berättade att han blivit frälst och mött Jesus på lägret. Han hade fått en ny frimodighet och jag är helt övertygad att många klasskamraters liv kommer påverkas och förändras genom Eriks liv. Vår son har sett och förstått vikten av att bedja efter denna upplevelse. Nu ber han mer frimodigt även för andra kompisar. Det är en utmaning för oss alla att vara uthålliga och inte ge upp i våra böner. Speciellt för de människor i vår omgivning som Herren lagt på vårt hjärta. Ett ord jag läser ofta är: "Ge inte upp er frimodighet. Den skall rikligen belönas. Uthållighet är vad ni behöver för att kunna göra Guds vilja". Heb. 10:35-36. Bönesvaret är närmare än du kan ana... Gå tillbaka till läsvärda artiklar