Gå tillbaka till läsvärda artiklar Slumpen valde Anders I vår kyrka ber vi varje vecka att grannarna som bor runt om skall bli nyfikna och våga komma till våra gudstjänster. Vi vet ju att det här är en bön som Gud gärna svarar på och vi får uppleva det hela tiden. Självklart behöver vi också vara frimodiga och bjuda med oss människor. De kommer ju inte alltid av sig själva. Men veckan innan jul blev det så. En man som bor alldeles intill kyrkan hade länge tänkt att han skulle besöka oss, men det hade inte blivit av. Han hade blivit nyfiken bland annat på grund av vårt arbete med de hemlösa. Den här söndagen råkade han gå förbi vår kyrka precis när gudstjänsten börjat. Marshallerna lös utanför och lovsången ljöd från den öppna dörren. Det såg inbjudande ut. Han tänkte; -Varför inte gå upp och se vad de håller på med. Jag har ju ändå inget speciellt för mig. Mannen, som vi kan kalla för Anders satte sig längs bak i kyrkan. Han blev förvånad över att det var så många ungdomar där och att musiken var riktigt bra. Efter gudstjänsten bjöds det på fika. När Anders kom in i fikarummet såg han två killar han kände igen. De blev glada över att se honom. Jag kom fram och satte mig vid deras bord och blev snart introducerad till Anders. Efter det att kompisarna gått berättade Anders att han hade hamnat i kyrkan den eftermiddagen av en slump. Jag sa att jag inte trodde på slumpen, utan på Guds ledning. Han förstod vad jag menade. Anders kunde också se Guds ledning i sitt liv på olika sätt, fastän han var inte riktigt klar på vem Gud var. Anders började berätta lite från sitt liv och jag har fått hans medgivande att berätta detta. Anders var framgångsrik i ett företag och det mesta gick bra för honom. Men så fick han problem med spriten och det påverkade hans arbete mer och mer. En dag blev han avskedad från sitt arbete. Han insåg till sist att han behövde hjälp och sökte sig till AA, Anonyma Alkoholister. Anders var inte troende, och när det kom till den punkten att man måste lämna över sig själv och sitt missbruk till en högre makt, stod han inför ett val. Han valde att tro att det fanns en högre makt och sakta men säkert blev han fri från sitt missbruk. Men prövningarna var inte slut. Efter en tid blev det problem i äktenskapet och Anders fru lämnade honom. Frestelsen blev då väldigt stor att ta till flaskan för att döva ensamhet och övergivenhet. Anders klarade sig mycket genom det stöd han fick i sitt AA-engagemang. För ett år sen hände något som höll på att sänka Anders helt och hållet. En av hans söner studerade i Lund. De hade mycket god kontakt med varandra. En dag ringde polisen och sa att hans son hade tagit livet av sig. Han hade kastat sig ut från en viadukt rakt ner på en motorväg och blivit ihjälkörd av en bil. Allt blev nattsvart på en gång. Återigen hade Anders ett val. Skulle han supa ner sig och döva sin smärta och sorg med spriten eller skulle han lämna över även detta till den högre makten. Han valde att göra det senare och fick uppleva hur han steg för steg blev buren genom den här tiden. Anders fick kraft från sin högre makt att gå vidare dag för dag utan att ta till flaskan. Han är numera ute och berättar i olika AA grupper om sin upplevelse och vad AA har fått betyda för honom. Jag blev alldeles rörd när jag fick höra hans berättelse och frågade om han var intresserad att lära känna sin ”högre makt” lite närmre. Självklart var han det och när Anders fick höra talas om Alpha-kursen som vi har på en krog, tyckte han det lät spännande och ville gå med. Innan vi skiljdes fick Anders med sig ”Offpist”- boken som handlar om min väg till den ”högre makten”. När jag pratade med honom häromdagen berättade han att mitt vittnesbörd hade berört honom starkt. Min tro är att Anders mycket snart skall förstå vem denna ”högre makt”är. Gå tillbaka till läsvärda artiklar