Gå tillbaka till läsvärda artiklar Bittans story i stridsropet Fakta Bittan Ekman Namn: Bittan Ekman Ålder: 49 Familj: maken Ola, sönerna Victor, 16, Mikael, 14, Gabriel, 12 och Samuel, 6. Samt dvärgcollien Simba Bor: Askim utanför Göteborg Gör: Är föreståndare för Café Trappaner, ett nattcafé för hemlösa i Göteborg. Senast lästa bok. Arnböckerna av Jan Guillo. Och böckerna i Left behind serien Gör helst en ledig dag: Promenerar, äter god mat, går på bio, läser böcker, sportar. Jag tycker om att röra på mig och åker gärna skidor. Och så badar jag i vårt vedeldade badkar utomhus. Blir glad av: Vacker natur, goda vänner, familjen och naturligtvis att se männikors liv förvandlas. Gör mig arg: Orättvisor, falskhet, religiösa människor som har en präktig fasad men inte visar sitt verkliga jag. Förebild: Moder Teresa. Hon gav osjälviskt av sig själv, trots att hon inte såg så mycket resultat. Jag själv i tre ord: Orädd, livsglad, kärleksfull. Hon är jetsetdrottningen som bytte det glamourösa partylivet i skidorter runt om i världen mot att arbeta med människor i misär. Men vägen dit var varken självklar eller enkel. Det krävdes både ett fängelsestraff för narkotikasmuggling i USA och två cancerbesked för att Bittan Ekman skulle vakna upp ur den onda cirkeln av droger, ytliga relationer och den ständiga jakten på nya halsbrytande upplevelser. Idag är hon föreståndare för Cafe Trappaner, ett nattcafé för hemlösa i Göteborg, och hon saknar varken spänning eller äventyr i sitt nya liv. Aldrig hade Bittan Ekman kunnat drömma om att hon en dag skulle jobba med missbrukare och hemlösa. Som ung kvinna hade hon en omåttlig äventyrslust och nyfikenhet. Det goda livet med flärd, fest och fart lockade. Efter att hon hade utbildat sig till gymnastikdirektör, begav sig Bittan ut i världen och arbetade som reseledare, skidlärare, motionsledare på Mallorca och i alperna. Festerna avlöste varandra, precis som de olika killarna. Droger var ett naturligt och vanligt förekommande inslag i Bittans umgängeskrets, som bestod av jetsetfolk i exklusiva skidorter som amerikanska Aspen. Surfingparadis i Florida och Kalifornien var också populära tillhåll för Bittan och hennes vänner. Det var full fart hela tiden, och någon tid för eftertanke fanns knappast. Livet lekte - åtminstone ett tag. - Det var partyliv till tusen, minns Bittan som växte upp i en kristen familj men som tonåring ”la barnatron på hyllan”. - Jag hade roligt, men det var ett väldigt omoraliskt liv på många sätt. Hennes berättelse är ärlig och rättfram, helt utan ansatser till att vilja försköna eller att släta över. - Mitt samvete var helt bedövat, konstaterar hon enkelt över en kopp te när vi ses i en källarlokal i centrala Göteborg där Café Trappaner är inrymt. Möbleringen är enkel och i väggarna anas lukten av cigarettrök. Med sitt långa, blonda hår, sina vackra drag och chica, svarta kläder skulle man snarare ta Bittan för en nattklubbsägarinna än en föreståndare för ett café där missbrukare och hemlösa utgör stamgästerna. Bittan själv ler lite när hon tänker tillbaka på hurdan hon var då, när allt bara kretsade kring henne själv och att få ut mesta möjliga nöje och njutning, och hur hon såg ner på människor som av olika anledningar hamnat på samhällets botten. - Det var så osannolikt att jag skulle vilja jobba med det här,säger hon. Att jobba med utstötta människor hade aldrig appellerat till mig. Men det förändrades när hon blev kristen, någon gång i slutet på 1980-talet. - I och med att jag själv fick uppleva en total förvandling så fick jag en helt ny kärlek till människor, inte minst hemlösa. Men vägen fram till det att hon bestämde sig för att åter ge sin barndoms Gud en chans,var kantad av dramatiska händelser, som Bittan nu i efterhand ser som Guds sätt att väcka henne. - Det året då jag fyllde 24 år, var det år då Gud knackade på dörren. Tre händelser inom loppet av ett halvår skulle komma att förändra hennes liv radikalt. Den mest avgörande händelsen innebar att Bittan åkte fast för narkotikasmuggling. En del av dem som Bittan umgicks med i Colorado handlade med droger. Att agera knarkkurir var ett enkelt sätt att snabbt tjäna stora pengar. Det var visserligen inte riskfritt, men Bittan var inte den som tvekade för utmaningar av det här slaget. Dessutom lockade tanken på att hon med hjälp av betalningen för transporten skulle ha råd att tillbringa ännu fler månader i lössnöparadiset Aspen utan att behöva arbeta för att få ekonomin att gå runt. Transporten från New York till Chicago gick smärtfritt, men precis vid mållinjen, utanför hotellet där hennes kompanjon väntade, blev hon stoppad av trafikpolisen som till sin förvåning fann 100 kilo marijuana i den blonda svenskans bil. - Helt plötsligt satt jag bakom lås och bom, berättar Bittan som riskerade livstids fängelse för narkotikasmuggling. - I min desperation böjde jag knä och började be. Det som sedan hände, och som Bittan närmare har beskrivit i sin biografi ”Offpist” som nyligen har kommit ut i sin andra upplaga, är nästan för overkligt för att vara sant. Genom en inflytelserik vän, vars kompis pappa var maffialedare i Chicago, blev Bittan vid rättegången hastigt och oväntat frikänd i brist på bevis. Bittan fick efteråt veta att maffialedaren i fråga var barndomsvän med poliskommisarien som hade befälet, och genom en förhållandevis liten summa pengar köpte han henne fri. - Vid rättegången stod jag bara och gapade och höll på att börja argumentera och säga att ”men ni har ju en hel bil full med bevis”. Men jag hade fått order om att inte säga någonting förutom mitt namn, när det var min tur, så jag höll tyst. Sen kallade han fram nästa person och jag gick ut därifrån som en fri människa. - Det här skakade om mig nästan mer än när jag hade åkt fast. Jag förstod ju att det som hade hänt inte bara var en slump, och jag började längta efter att bli en bättre människa. Tänk om Gud hade haft med ett finger i spelet och att han genom det här ville visa mig att han ville att jag skulle leva ett annat liv? Hon fortsätter: - Jag försökte att ta mig i kragen, men till min förfäran så upptäckte jag att det inte var så lätt. Jag hade blivit fri från ett fysiskt fängelse men istället befann jag mig i ett inre fängelse. För första gången upplevde jag att jag inte hade kontroll över min tillvaro; att mörka makter höll mig fången i destruktiva beteenden. Det gjorde att jag insåg att jag inte klarade det här på egen hand, och jag började söka Gud aktivt, berättar Bittan men tillägger att kristendomen stod ”lägst på hennes lista”. Det skulle kräva flera störtdykningar i andra andliga rikningar så som astrologi och österländska religioner samt ett allvarligt sjukdomsbesked, innan Bittan på allvar bestämde sig för att ge den kristna tron en ordentlig chans. Vid ett läkarbesök kort efter rättegången konstaterades att Bittan hade en cysta, stor som ett ägg, på ena äggstocken och i sin förtvivlan vände hon sig återigen till Gud. Vid återbesöket fanns det inga spår efter någon tumör. Bara några månader tidigare hade Bittan dessutom upptäckt en cysta i ett bröst. Även vid det tillfället bad hon till Gud, och när hon kom tillbaka till läkaren var cystan borta. - Då var det precis som om jag såg händelseförloppet framför mig, säger Bittan. - På kort tid hade jag varit med om tre väldigt drastiska händelser. Då tänkte jag att ´nu kan jag inte bara flumma omkring här, i min ensamhet och föröka hitta Gud lite här och där´. Tänk om det var så, att min barndoms Gud ändå var svaret? När hon slutligen, efter många turer, bestämde sig för att bli en kristen blev det ett verkligt avstamp in i ett nytt liv. Bittan beskriver själva frälsningsupplevelsen som oerhört stark. Någonting hände verkligen där och då. - Jag bad en enkel bön, att Jesus skulle komma in i mitt hjärta om det nu var han som var vägen, sanningen och livet. Då var det precis som om ett strålkastarljus lyste in i mitt inre, säger hon med eftertryck. - De där bojorna bara brast; det var en ren fysisk upplevelse. Nånting mörkt lämnade mig. Det var som om någon hade tagit av mig en ryggsäck med 100 kilo med dåligt samvete. Jag kände mig så lättad, som om jag gick på moln. För första gången sedan jag hade varit barn kände jag att jag verkligen var förlåten och att jag var ren. Det var en otrolig känsla. Bittan bröt med sitt gamla liv, ”även om allt inte förändrades på en dag” och hon gick en tvåårig bibelskola i Seattle. Det var också där som hon för första gången fick möta hemlösa, och hon upplevde till sin förvåning att den skepsism och rädsla hon tidigare hade känt inför denna grupp människor, hade bytts ut i kärlek. När hon för ett år sedan fick en förfrågan om hon ville vara med och starta upp ett café för Göteborgs hemlösa, kände hon direkt att det var något för henne. Tillsammans med sex anställda och 40 volontärer arbetar hon idag med nattcafét där gästerna inte bara får mat, kläder och någonstans att tillbringa natten, utan även medmänskliget och inte minst, ett människovärde. - Att de, som annars är vana att bli behandlade som samhällets spetälska blir bemötta med kärlek och respekt, det berör dem väldigt starkt, berättare Bittan. - De är så sköna, de här människorna. Det är väldigt mycket hjärta med, och de har nära till skratt, även om det naturligtvis också finns mycket misär med i bilden. Men varje gång när man går härifrån så är man glad på något sätt, för man har sett Jesus. Han finns här som en ständig gäst. Bittan är högst medveten om att hon själv skulle ha kunnat sluta som missbrukare. Det har gett henne en större ödmjukhet inför livet. - Man kan aldrig sätta sig på höga hästar och säga att man aldrig kommer att hamna i misär. Det kunde lika gärna ha varit jag som hade varit en av gästerna som kommer hit, säger hon med ett plötsligt allvar. Hon tystnar, tar ny sats: - Det finns ingenting som är mera meningsfullt än att få se en människas liv vända från mörker till ljus. Det är det jag lever för, att se människor finna den fasta klippan i Kristus. Det ger en sådan otrolig tillfredsställelse och glädje att få se en människa plockas upp ur skiten. Så här alldeles i början av ett nytt år är det många som vill ta nya tag, på olika områden i sina liv, och kanske göra nödvändiga förändringar. Du som har varit med om verklig livsförvandling, har du några råd som du vill dela med dig av? -Ja, att börja ge av sig själv till sina medmänniskor, säger Bittan som knappt hinner få frågan innan svaret kommer. Att det här är en hjärtefråga för henne märks tydligt. - Det är inte bara hemlösa som behöver hjälp. Det finns så otroligt många människor i vår omgivning som behöver oss, bland arbetskamrater, grannar, vänner och familjemedlemmar. När man börjar hjälpa sina medmänniskor får man perspektiv på sina egna problem. - Vi kan vara vara Guds händer och fötter där vi befinner oss och se hur människors liv förändras när vi förmedlar Guds kärlek till dem. Och det förändrar också vårt eget liv. Therése Alhult Gå tillbaka till läsvärda artiklar