Till varandra! 31 kristna uppmaningar till varandra - en för varje dag. Varning! alla uppmaningar kräver kärlek. Läs mer   Diverse artiklar Läs artiklar som handlar om Bittans arbete och livserfarenhet. Läs mer   Ordspråk Leta ibland massor av Engelska och Svenska ordspråk. Läs mer

Martins bäste vän Inför vårt 100-års kalas (jag och min man fyllde femtio i år) tog jag kontakt med en del gamla vänner som jag inte sett på många år. Bland annat en vän som jag var motionsledare på Mallorca tillsammans med för över tjugo år sen. Efter det hängde vi ihop som vänner och hittade på mycket roligt tillsammans. Vi kan kalla honom Martin och han var ateist. När jag blev kristen satte det myror i huvudet på honom. Han tyckte jag blev alldeles för fanatisk. Jag kunde ju inte prata om annat än Jesus. Martin sa för sig själv; -Vad har flugit in i Bittan? Det här måste jag kolla upp. Jag var väl den sista som han kunde tänka sig välja den vägen. När Martin hörde att jag dessutom gick på en bibelskola i Seattle, bestämde han sig för att söka upp mig och försöka tala mig till rätta. Skolan jag gick på var en internatskola. Alla eleverna bodde på skolan i olika elevbostäder. När Martin kom och hälsade på fick han bo bland killarna. Han trodde att det skulle bli en lätt match att tala mig tillrätta. Till sin förvåning märkte Martin att det fanns två hundra till som var lika övertygade som jag, om att Jesus var enda vägen. De värsta var att alla dessa ungdomar var riktigt trevliga. Sakta men säkert avtog Martins försök att tala mig till rätta. Istället blev han själv föremål för påverkan. Några av mina vänner tog sig tid att förklara vem Jesus var för dem. Martin visste snart inte vart han skulle ta vägen. Han blev överrumplad av Guds kärlek från dessa ungdomar. Martins egna argument för ett ateistiskt synsätt började ta slut. En kväll innan han gick till sängs sa han till Gud; - Om du är en verklighet vill jag se hur du ser ut. Den natten vaknade han upp och fick se en ljusgestalt i rummet. Martin förstod att detta måste vara Jesus. De bara tittade tyst på varandra. Dagen därpå kom Martin upprymd in till matsalen och sa; - Nu har jag träffat eran Jesus. Nu vet jag hur han ser ut. Han stod och tittade på mig med snälla ögon inatt och jag kände mig inte alls rädd. Efter denna upplevelse har Martin aldrig ifrågasatt min tro utan istället haft stor respekt för den. Åren gick och vi gled ifrån varandra. När det var dags att bjuda nära och kära vänner till vår fest, fick jag lust att ta upp kontakten med Martin. Det var sjutton år sedan vi senast träffades. Han blev jätteglad när jag bjöd honom. Martin berättade att Jesus har varit hans hjälte och idol sedan den natten han fick se honom i Seattle. Han bekänner sig inte som kristen ännu, men har en ständig kontakt uppåt. Varje dag tackar Martin Jesus att han får leva och vara frisk. Han är en sann naturälskare och upplever ofta en Gudsnärvaro ute i naturen. Häromdagen åt vi lunch tillsammans. Martin sa, - Jag snackar med Jesus som min bästa vän. Han tål att höra precis som det är. Martin tycker att kyrkan känns insnöad och förlegad. Han sa, - Ni håller på med massa oväsentligheter. Det är ju Jesus ni skall presentera och inte alla aktiviteter runt omkring. När jag berättade om mitt arbete bland hemlösa blev han intresserad; - Det känns fräscht, där skulle jag kunna tänka mig att jobba som frivillig. För där, bland de allra minsta, finns nog min polare Jesus, sa Martin när han lämnade mig efter lunchen på Avenyn. Gå tillbaka till läsvärda artiklar Kontakta oss: info@offpist.nu